I lördags stod jag framför salladshyllan på Coop: Isbergs, rucola, färsk mangold, färsk spenat, baby gem, crispsallad, ekblad, frisse, rossi, romansallad, salladsskott. Och vanlig förstås.
Jag var sugen på att blanda − röd mangold, spenat, snygga skott – men hur mycket får en sallad kosta? Det blev två sorter, ganska dyrt ändå, för några gröna blad.
Ganska många av salladsförpackningarna var redan småtufsiga, slokiga i kanten och hade sett sina bästa dagar – vilket förmodligen inte är fler än fem, resdagar inräknat. Dags att rensa alltså, kasta bort frisse, roman, ekblad, rossi… säkert femtio förpackningar tillsammans.
Man kan undra. Vart tar all den slokande salladen vägen? Hur många säljs och hur många kastas − från Sveriges alla grönsaksdiskar?
Jakob och hans kompisar brukar tigga överblivna färskvaror från stormarknader, sen lagar de en gryta och bjuder gratis i Brunnsparken i Göteborg, Food not bombs kallar de sig. Ett sympatiskt sätt att ta hand om salladen, fast jag har svårt att se mig själv på Storgatan med soppkök.
Jag tillhör ju skurkarna, förstås. De som gillar när grönsaksdisken dignar och hyllorna fylls av konstiga, importerade burkar. Men det kanske är dags att ifrågasätta sina lustar. Frosseri har alltid varit en dödssynd...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Precis vad jag brukar undra! I min kyl håller salladen nästan inte alls. Och vad händer med morötterna som folk släpar hem från butiken? Hos oss blir de mögliga (även de som ligger i källaren)!
Resultatet av min satsning på Ekolådan är ett avbrutet abonnemang och ett större problem med att skicka tillbaka två stora pappkartonger och en ännu större frigolitkartong. Kan man skicka ekologiska kartonger med lastbil? Jättebra idé, men tyvärr passar den inte oss. 3 dyra tomater och 2 dyra rödbetor föder inte 6 pers i en vecka. Tyvärr.
Morötter, fänkål, purjo...allt torkar och möglar. Jag måste gå på avvänjningskurs och lära mig att sluta handla för mycket.
Måste tacka för tipsen. Apelsinfiléerna i Campari var fantastiskt goda och gjorde stor succé på svensexemiddagen på lördagen.
Middagen blev än mer utmanande än väntat då någon började med att starta ugnen, utan att ha kollat att det låg redan en plastbunke därinne. Efter att ha vädrat så gott vi kunde var det bara att konstatera att fyra plattor var allt vi hade för 15 personer. Det funkade utmärkt ändå.
Wow, vilket köksäventyr! Vad gjorde ni - skulle ni inte vara 16 personer??
Skicka en kommentar