Tidsstilsmat

Jag är fascinerad av det där med mat och tid, tidsstilsmaten skulle man kunna kalla det.

Tidsstilsmat just nu, eftersom jag är löjligt lättpåverkad när det gäller mattrender, är en massa nötter och torkade bär som jag har i allt, och naturligtvis närodlat och ekologiskt. För två år sedan var det marockanskt och dessförinnan asiatiskt. Eller libanesiska meze, det är svårt att komma ihåg.

Men om man kollar kryddhyllan och burkarna i matkällaren kan man rätt lätt urskilja en tidslinje: chutneys, olika sorters vinäger, stjärnanis, gelatin, pecannötter, rökt sesamolja.

Just nu sitter jag och TA klistrade framför TV:n på måndagkvällar. Peter Birros Upp till kamp är som att vara tillbaka i 70-talet, det känns som att vi och våra kompisar från då finns med i utkanten av nästan varje scen. Det är skrämmande bra gjort, så skickligt att skildra en sönderpratad tid utan att tippa över i veloursatir eller proggnostalgi.

Och jag känner hur 70-talets smaker kommer tillbaka, både köttbullar med pulvermos och varma mackor med champinjonstuvning.
Och konserverade päron med smält After Eight.
Och råris med Parador.
Och Tupp i vin.
Och vaniljdrömmar.

Tid smakar. Precis som fashionistas kan pricka in årtalet när de ser ett klädplagg, vet matnördar hur sent 90-tal smakade - eller 1984. Och precis som med mode är det roligast att göra sin egen blandning: plocka det bästa från varje trend, spara recepten och blanda med ett helt annat år, en helt annan kokbokshjälte. Då blir det tids- och smakkrockar som överraskar.

Här är några menyförslag som inte alls hänger ihop, årtalen är på ett ungefär:

Blandad sallad med chèvre, nötter och balsamvinäger (90-tal)
Hemkokt köttsoppa, gott grovt bröd (50/60-tal)
Glace au four (70-tal)

Räkcoctail på färska räkor och med hemgjord Rhode Island (70-tal)
Pasta med sardeller, oliver och kapris (90-tal)
Hemgjorda brownies (80-tal)

Till sist - ge mig några förslag. Hur smakar hösten 2007?