lördag 15 september 2007

Ostkanter

Efter nästan två veckor i Stockholm är det inte roligt att öppna kylen. Allt jag tycker om har ledsnat och gett upp, angriparna har tagit över.
Vi åker till Coop och börjar om från början: nya grönsaker, ny mjölkochyoghurt, ut med all torr skinka och salami, in med färsk frukt.

Men de gamla ostarna är svåra att slänga. Ingen vill ha de torra, hårda bitarna till frukost och de är för stora för att kasta bort. Jag, som är uppfostrad med Här-slängs-inget! har som vanligt förbarmande. Hellre en extra matlagningstimme än ätbara rester i komposten.
Och ostpaj är faktiskt inte så tokigt. Det finns varianter som går långt utöver de mjölkiga mikroquicher man får till lunch.

Här är en lyxvariant som Mats lärde mig nån gång i början av 80-talet.

Lyxig paj med Västerbottensost
Gör en pajdeg som vanligt av vetemjöl, kallt margarin och vatten.
Vispa 2-3 dl vispgrädde till gräddfilskonsistens.
Sikta i 1 msk mjöl.
Riv 3 dl Västerbotten eller annan stark, lagrad ost och blanda i smeten.
Blanda i 1-2 msk cognac
Krydda med salt, peppar och en knivsudd cayennepeppar
Grädda i 20-25 min i 200 grader

Den färdiggräddade pajen är ganska rinnig, ge den chans att stanna innan ni börjar skära i den. Servera med en kreativ grönsallad.

2 kommentarer:

LenaE sa...

Åå vilken härlig blogg! Du är verkligen duktig! Jag blir så inspirerad av alla goda recepten - för att inte tala om läsupplevelser! (Min senaste mågott läsfavorit är Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam.) Nu ska jag ta mig en titt i mitt kylskåp för att se om jag har turen att hitta lite torra ostkanter......

Eva sa...

Tillsammans är man mindre ensam är ju en underbar bok. Underbart excentrisk, Visst?