Lyx och lamm

Jag bloggade inte i går kväll, jag åt. Tack vare jobbet serverades middagen på Thoresta herrgård, norr om Stockholm, ett av de ställen som aspirerar på konferenstoppen när det gäller mat och vin. Efteråt var vi saliga.

Det började med en fantastisk sötsalt consommé på havskräfta med kronärtskocksravioli och grillad havskräfta – nej, förresten, först fick vi naturligtvis en avocadoterrine med löjrom som för-förrätt och… Äh, jag tror inte ni vill höra.
Det blir bara en intetsägande uppräkning som omöjligt kan göra fem rätter och femtio smaker som alla var perfekt avvägda och genomarbetade in i minsta detalj rättvisa.
Den mat vi fick igår ska ätas, inte läsas.

Och idag är en vanlig tisdagkväll och jag har värmt lammgrytan från i helgen. En annan division, yes, men inte så tokig ändå.

Här kommer det utlovade receptet, jag gjorde ungefär såhär:

Jag tog de enklaste bitarna från lammet – bog och hals – skar i bitar, brynte i stekpannan tillsammans med lök, vitlök och ett fänkålsstånd.
Sen hällde jag på vatten, ganska mycket vitt vin och en burk tomater. Kryddade med stött spiskummin och koriander, salt&peppar, ett lagerblad och lite färsk timjan.
Sen fick det småkoka länge, över en timme, tills det utvecklat en riktigt fyllig smak av långkok och vintergryta.
Allra sist hällde jag i en burk stora vita bönor, persilja och lite citron.
Servera med gott bröd.

Franska smaker

Igår var en matlagardag, mina bästa dagar. Ensam i köket, massor av råvaror på köksbänken, roliga recept och P1:s Spanarna i ipoden.
Det blev en helmiddag med morotssoppa till förrätt, lammstek med linssallad och goda tillbehör till varmrätt − rustika franska smaker med sardeller som genomgående smakbindare.

En enkel smakhöjare var Tomater i sardelldressing: Kör små tomater och hela vitlökar i ugnen ca 10-15 min med lite olivolja. Ta ut och häll på en dressing av mosade sardeller, god olivolja, vinäger och färsk basilika.
Idén har jag lånat från Nigel Slater: The Kitchen Diaries, en av de mest sympatiska kokböcker jag har. Lika mycket trevlig, very british, läsning, som bra recept.

Till detta drack vi, förstås, franskt: Couvent des Jacobins (vitt) och Chateau Gratien (rött).

Till efterrätt blev det en klassiker: apelsinklyftor i campari. Den har funnits med här på bloggen tidigare, när Andreas ville ha tips på efterrätter som man kan fixa utan ugn, men här kommer favoriten i repris:

Apelsinfiléer i campari
1 apelsin per person
Ca 1 msk honung
Ca 2 msk campari
Vispad grädde

Filea apelsinerna (går enklast om man skalar bort alla vita hinnor, håller apelsinen i vänster hand och skär ut klyftorna). Lägg upp dem i en efterrättsskål, häll på honung och campari. Toppa med vispad grädde.