Jag har kommit på att jag tillhör en grupp: avocadosekten.
Vi som hellre brer avocado på mackorna än smör, som letar upp alla avocadobitar i salladen och inte behöver löjrom eller räkor för att äta upp en halva själva vid köksbänken.
I julas visade det sig att min kompis Deisy också är sektmedlem och hon berättade om en frossarmiddag med avocadosoppa till förrätt, kött med avocadosallad och avocadoglass till efterrätt.
Själv brukar Deisy bjuda på en colombiansk supergod potatissoppa med kyckling och massor av avocado (avocado är faktiskt nästan lika gott i varma rätter).
Ändå var vi helt överens om att inget slår avocado med salt och lite citron på macka, helst knäckebröd för min del.
Här kommer några avocadotips:
Crêpes med avocado och lite rökt skinka
Avocadosalsa med mango, räkor, chili, salladslök och lime
Avocadosallad med bladselleri, valnötter och äpple
Bruschetta med mosad avocado, kryddig lammkorv, cocktailtomat och mycket persilja
Nudlar med avocado, mozzarella och sesamkryddad kyckling
Och förstås, min bästa lunchmacka:
Gott grovt bröd eller knäckebröd
Avocado, mosad eller i klyftor
Några sardeller
Lagrad ost, t ex Allerums XO, i små bitar
1-2 cocktailtomater, delade
Bladpersilja
Salt&peppar
Visar inlägg med etikett avocado. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett avocado. Visa alla inlägg
söndag 27 januari 2008
måndag 10 september 2007
Lunchleda
Hur ska man få lunchen att smaka?
Lunch på jobbet har blivit nödvändigt ont. Framför allt ska det gå fort, det betyder Åhléns tvärsövergatan.
Där finns det sallad och sallad, med några stressade räkor eller gummikyckling under ett halvt kilo sladdrig pasta.
Man blundar och stänger av smaken.
I Luleå är lunch fortfarande köttfärsbiff, sås och mycket stekt potatis. Men i Stockholm är allt plastic, takeaway. Mackor i plast, meze i plast, GI i plast. Smaken rinner ut med tempot, jag tröttnar rätt fort - på båda.
Bästa smak är förstås matlåda, men det går inte för inte en långpendlare. Det finns inte kökstid att fixa middag och rester. Jag ser avundsjuk på jobbarkompisarnas hemgjorda och tar en lasagne ur jobbfrysen.
Det borde finnas en bättre lösning. Utan att för den skull involvera Östermalmshallen.
Min bästa lunch hemma: Två goda hårdbrödmackor med sallad, avocado, champinjoner, salami, tomater, lök, svartpeppar och en bit ost. Starkt kaffe till.
På jobbet: Sushi. Helst från Ichiban på Norra Bantorget.
Lunch på jobbet har blivit nödvändigt ont. Framför allt ska det gå fort, det betyder Åhléns tvärsövergatan.
Där finns det sallad och sallad, med några stressade räkor eller gummikyckling under ett halvt kilo sladdrig pasta.
Man blundar och stänger av smaken.
I Luleå är lunch fortfarande köttfärsbiff, sås och mycket stekt potatis. Men i Stockholm är allt plastic, takeaway. Mackor i plast, meze i plast, GI i plast. Smaken rinner ut med tempot, jag tröttnar rätt fort - på båda.
Bästa smak är förstås matlåda, men det går inte för inte en långpendlare. Det finns inte kökstid att fixa middag och rester. Jag ser avundsjuk på jobbarkompisarnas hemgjorda och tar en lasagne ur jobbfrysen.
Det borde finnas en bättre lösning. Utan att för den skull involvera Östermalmshallen.
Min bästa lunch hemma: Två goda hårdbrödmackor med sallad, avocado, champinjoner, salami, tomater, lök, svartpeppar och en bit ost. Starkt kaffe till.
På jobbet: Sushi. Helst från Ichiban på Norra Bantorget.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)