Smakstarkt

Ett julbordstips i sista minuten, nej två förresten. Senapssåsen har funnits länge på vårt julbord, ansjovismoussen tillkom i fjol, jag tror den fanns i DN:s julbilaga.
Båda är smakstarka och höjer hettan på julmaten.

Bästa senapssåsen
2 msk skånsk senap
2 msk ljus fransk senap
1 msk Colemans senapspulver
1 tsk gurkmeja
2 tsk bruna senapskorn
En nypa chiliflakes
2 tsk krossad svartpeppar
2 msk rårörssocker
1 msk cidervinäger
3 dl solros- eller rapsolja
2 msk pressad citron
Hackad bladpersilja
Salt

Vispa samman alla ingredienser och låt stå minst 30 min före serveringen. Håller två veckor i kylen i glasburk med lock.

Ansjovismousse
2 gelatinblad
50 g ansjovisfiléer
2 dl crème fraiche
1 msk ansjovisspad
¼ dl hackad gräslök
Vitpeppar
Några droppar citronsaft

Lägg gelatinbladen i blöt i kallt vatten. Finhacka ansjovisen eller kör den i mixer. Blanda ansjovis, crème fraiche, gräslök o peppar.
Lyft upp gelatinbladen, krama ur dem och smält på svag värme i en kastrull. Rör ner några skedar ansjovisröra i det avsvalnade gelatinet. Blanda sedan ner gelatinblandningen med resten av smeten. Låt stela i kylen.
Servera på kavring med julöl och OP.

Var är min syster?

Ett julklappstips i sista minuten: Augustprisade Var är min syster? av Sven Nordqvist. En vidunderlig bilderbok, en magisk resa över tretton uppslag, som egentligen är en enda lång bild över stad och land, grottmörker och himmelsljus. Sven Nordqvists tecknarpenna har överträffat sig själv i fantasi och berättarglädje.
Han säger på slutet att han burit på de här bilderna i tjugo år och det märks. Ett mästerverk helt enkelt.

Ge den i julklapp till dig själv – det gjorde jag.

Hårt bröd

Ulrika har efterlyst receptet på knäckebrödet som nästan knäckte mig förra veckan. Kommer här:

Knäckebröd
25 g jäst
5 dl vatten, fingervarmt
2 tsk salt
2 ½ tsk kummin
7 ½ dl grovt rågmjöl
7 ½ dl vetemjöl

Rör ut jästen i vattnet, tillsätt salt, kummin och mjöl. Knåda ordentligt och låt degen vila en timme i kylskåpet.
Sätt ugnen på 200-225 grader och sätt in en plåt som får bli "bakhäll" i ugnen. Sen är det dags för kavling: ta små bitar av degen och kavla tunt, mjöla ordentligt hela tiden, degen vill gärna fastna. Avsluta med att kavla varje bit med kruskavel.

Jag tyckte de första bitarna blev lite smaklösa och hottade upp resten med flingsalt och en krydda: färsk rosmarin, kummin och spiskummin. Men det är valfritt...

Grädda bitarna mitt i ugnen ca 5 min, passa noga, de ska inte vara för bruna.
Smaka något av de första bröden och justera kryddor och gräddning.

Ät med blå ost... eller Västerbotten.

Efterlyses: tradition

Nu undrar jag: Vart har alla julbord tagit vägen?
Efter julfesten med rotfruktsshot, pastramilax och plommonconfit känner jag mig blåst på konfekten.

Okej okej, det fanns decembrar nånstans i skarven mellan åtti- och nittital när rödbetssalladen och revbensspjällen var på väg att komma upp, när man inte ville se åt en inlagd sill.
Men nu nu är det dags att efterlysa det Gamla Hederliga Julbordet Med Arbetskamraterna. Det där med en svag doft av Skåne och prinskorv, lokaler med panel på väggen och en liten gnutta allsång.
Det var förvisso för mycket majonnäs och kolesterol - och mat som aldrig borde blandats i samma mage, men det var också Sill och Tomte och Tradition.

Vietnamesisk vårrulle och italienska delikatesser är gott, absolut, men vad är det för fel på prinskorv och hejtomtegubbar EN gång om året?

PS om skämsmat

Sista ordet i skämsmatdebatten: Bearnaisesås. Naturligtvis!
Min kompis Soy sa det i fredags och det är ju självklart den ultimata skämsmaten: beasås, från påse.
Alldeles oemotståndligt, men vem vill blir ertappad?

Julkul II

Ibland vet jag inte vad som är jobbigast: att vara på jobbet eller att vara ledig.
Jag har en tendens att gå igång och göra projekt av allt jag tycker är roligt och mönstret är detsamma: jag sätter igång med en enorm energi på lördag morgon, inte med en matidé eller två, utan fem, och snart är det eftermiddag och då står jag i ett överfullt kök på skakiga ben, dödstrött, och vet inte hur jag ska orka slutföra alla spännande inläggningar och röror. Allt det där som verkade så kul för några timmar sedan.

Igår var en klassiker, stora julbaksdagen. Jag tror jag persade (betyder att man sätter personligt rekord har min systerdotter supersimmerskan lärt mig), eftersom resultatet blev: tre julbröd, tre fruktbröd, fyra vanliga frukostlimpor, en valnötskaka, saffransskorpor och massor av knäckebröd.

Plus tre brända fruktbröd som åkte direkt i soporna eftersom jag missade att ta ut dem. I halvtid av knäckebrödskavlingen var jag så trött att jag föll ner i soffan och somnade.

Nåja, nu är frysen julfull i alla fall och, häftigast av allt, vi kan lyxa med hembakt knäckebröd till julostarna.
Fast jag tror inte jag rekommenderar knäckebrödsbak som årets julpyssel. Det tar en halv dag, är fysiskt som ett gympass och hett som i helvetet. Kloka människor köper nog sitt knäckebröd och spar krafterna till att umgås med barnen.
Mammor som slockat i soffan av utmattning före Lady & Lufsen är väl inte riktigt rätt julefrid.

I stället blir det recept på en saffransbrioche med choklad, den brukar imponera på glöggpartyt:

Saffran- och chokladbrioche
½ dl mjölk
25 g jäst
½ dl socker
2 krm salt
1 paket saffran
Rivet skal av en apelsin
2 ägg
5-6 dl vetemjöl
½ dl hackade valnötter
1 dl russin
1 dl torkade, tärnade aprikoser
100 g rumsvarmt smör
75 g grovhackad mörk choklad
Ägg till pensling

Värm mjölken till 37 grader och rör ut jästen i mjölken. Blanda i saffran som stötts med salt, socker och apelsinskal. Rör i äggen och 3 dl av mjölet till en jämn smet. Tillsätt nötter och frukt. Rör i resten av mjölet. Knåda in smöret och jäs degen en timme.
Ta upp degen och platta ut den till en rektangel ungefär 20x25 cm. Strö chokladhacket över och rulla ihop till en limpa som läggs i en smord avlång form med skarven nedåt. Jäs 30 min.
Pensla med ägg och grädda längst ner i ugnen, 175 grader i ca 35 minuter.
Låt briochen stå minst en timme i formen innan du stjälper upp den på galler för att svalna under bakduk.